Varför är min bok en klassiker? Och vad är modernt?

 

Jag tror att min bok är en klassiker för att den utspelar sig i Stockholm och för att man känner igen sig i situationerna som när grabbarna flörtar med tjejerna. Jag tror att samhället blir mer modernt men att människorna år per år bara anpassar sig. Samhället blir mer ”modernt” med utvecklingen, men att egentligen fungerar det mesta likadant som det gjorde för hundra år sedan. Man har ju fortfarande flickornas fnitter och svårfångad attityd och grabbarnas nyfikenhet och bröstfixering. Jag tror att man säger att en bok är en klassiker om den är lika bra när den släpps som efter 50 år. Men då måste det verkligen vara en bra bok. För människorna jag känner, vuxna som små är vidunderligt framtids fixerade. Jag tänker ta exemplet med en gammal model av en dator eller mobil. Eller kanske en tidning. Man skulle på inga villkor betala för förra veckans tidning, eller för en Iphone 1 när jag kan köpa det senaste. Varför skulle jag då köpa en bok som skrevs för 200 år sedan? Ökar värdet med tiden eller har den sålt konstant sedan den släpptes? Och är fortfarande lika intressant?

Jag skrev ner mitt påstående om människors extrema fixering av ”senaste”, och jag skrev också att det mesta fungerade likadant för hundra år sedan. Kan jag då dra slutsatsen att människor alltid har varit intresserade av morgondagen.

Kan det betyda att personerna i min bok kan passa in i min vardag? Jo det tror jag. Jag tror att dom skulle klara sig väldeligen bra. Bröderna Morgan är två smarta personer och författaren Klas skulle kanske behöva tid att vänja sig. I alla fall mer än bröderna, men dom allihopa skulle inte ha så stora brydsamheter med att flyga in i min vardag för att dom är allihopa någon form av realister. Jag märker det för att jag känner att dom ser liksom verkligeheten och går inte på saker.

 

 


Logg 2: Person- och miljöskildringar Del 1

I det här Inlägget har jag tänkt att fokusera på en ny person i boken, från det att han kom in i bilden första gången så förstod man att något inte var helt normalt med killen. Killens namn är Leo Morgan och är lillebror till Henry Morgan. Det är hemma hos bröderna Morgan som Klas (Huvudpersonen) bor.

Det var en hemmafest hemma hos Henry Morgan, klockan var sent och Klas och Henry hade det väldigt trevligt. Efter en kvälls festande så kliver Leo Morgan in i rummet, tyst. Senare på kvällen frågar Klas till Leo hur det varit i Amerika, då berättar Leo att han inte alls har varit i Amerika som hans bror har trott. Brodern hade inte vetat om att hans bror varit på mentalsjukhus. 

Alltså så har Leo varit på Mentalsjukhus och hans brorsa har inte vetat om det. Där bryts historian och resterande 20 sidor handlar om när Leo och Henry var små.

Leo Morgan var 7 år när han först började grubbla, Leo grubblade på livets karamell och visste redan vad döden innebar. Han var inte som alla andra barn utan han var sig själv. Han tyckte om att läsa i skuggan medans de andra barnen dök från båtbryggan och badade. Leo utvecklade solexem redan som spädbarn och hatar vatten, han har fobi för de mesta, till exempel ormar, istappar. Dock så finns det en sak han tycker om att göra utomhus, Leo Morgan samlar på blommor. Han letar efter specifika arter och samlingar på blommor och torkar dom.

 

Henry som var Leo´s storebror vara raka motsatsen till Leo, Han var charmörernas charmör, en riktigt stilig kille som alltid gjorde de galnaste sakerna för att få uppmärksamhet. Helt orädd för att skada sig eller bli förnedrad. Han var en liten krigare från dag 1. Vill Henry ha något så ser han till att få det, oavsett om det är ett jobb eller en kvinna som inte är i närheten hans egen liga.

 

 

Utdrag ur boken. "Det var så Henry mest av allt ville komma ihåg sin barndom, som bagagde på sin pappas lika framgångsrika som ändlösa turné från Ystad till Haparanda. Leo däremot,han var alldeles för liten för att få följa med.Han var född -48, tunn, anemisk, gnällig, ständigt sjuk och sängliggande, utan vilja att vare sig lyssna till fadern eller följa med på konserterna.han tyckte om att ligga i sjukbädden under någon tung dammig bok som såg ut att krossa den lilla pojkens fågelika bröstkorg som knappast ens kunde ha fyllt en fingerborg med luft, än mindre ett instrument.Men på somrarna var dom alltså ute på stormön och det kom an på mormor och morfar att hålla reda på ungarna. Leo var det ju aldrig några problem med, han satt mest inne och kurade, läste böcker och samlade på sina växter. ”

”Pojken läste allt, de barn- och ungdoms böcker, fyllda av spänning och äventyr som kunde  få  Henry att häpna tog Leo avstånd ifrån redan vid 10-årsåldern. Leo Läste vetenskap.Han ville veta hur värden såg ut. Han läste Brehm, astronomi, skildringar från upptäcktsfärder av Heyerdahl, Bergman..”

Jag kommer skriv ett till inlägg om hur personerna i boken har utvecklats.



HINDER PÅ VÄGEN

Jag har inte haft några problem med förståelsen av min bok, handlingen är enkel för att författaren har hela tiden beskrivit vad som hänt eller hur någon ser ut, eller liknande saker. Hela tiden beskriver allting, något annat som förenklar min förståelse för bokens handling är språket, jag tycker att språket är väldigt modernt i så sätt att jag känner igen alla ord och att det lika gärna skulle kunna vara skriven i modern tid. (2000 talet) Trots att boken släpptes för 40 år sedan.
Något annat som kanske förenklar lite är att jag kan känna igen saker som 3 ungkarlar som går till krogen för att dansa och supa, jag känner igen det från moderna filmer och serier. Jag känner igen stilen att ragga och snacket killarna har innan en av killarna går och ska ragga på någon. Det är helt enkelt en väldigt modern bok i min uppfattning.
Om något skulle sticka ut och bara en liten grej skulle försvåra min förståelse av boken så är det uppenbarligen att dom gräver i någon dum tunnel hela tiden, jag fattar inte varför man kan vara så krokad i en sådan grej, så blåst att man tror på att det finns någon skatt någonstans nere i underjorden.
Jag tror att det är så för att det senare ska kunna bli poletten som trillar ner. Att jag senare i boken kommer förstå allt. Att man nu innan inte ska förstå exakt allt. Henry hade någon skattkarta och bla bla bla, men det jag inte fattar är varör man inte tror att en sådan människa inte är rubbad. Om det var jag som flyttade ihop med bröderna Morgan så hade jag trott att dom gick på svamp eller liknande.
Hela grejen att från att  vara en helt normal föfattare till att springa in i två "gold-diggers" som gräver i en tunnel går inte ihop. Men dock är jag övertygad om att dom kommer hitta en skatt för annars så hade dom inte tagit med det i boken, sen blir dom blir rika och alla blir glada pungtslut! Men det återstår bara att se.

DE FÖRSTA MENINGARNA

Urklipp från början av boken : Förmodligen är det stilla vårregn som hörs rassla över Stockholm denna stund, Barnens stund, Barnets år, valåret 1979. Jag ser inget av det och tänker inte ta reda på saken heller. Gardiner och draperier sluter tätt för fönstren mot Hornsgatan och den här våningen känns minst sakt luguber.

Jag tolkar det som att det är barnens stund, en stund för förnyelse, modern nyutkommen tid. Det är vårregn som också styrkar det jag precis skrev, att det är lite nytt och frächt. Snart börjar det roliga liksom att det ska bli sommar men han tänkr inte ta reda på vad som är nytt. Det är draperier för fönstrena och han är lite instängd. Han vill inte veta om det regnar för han vill inte dra upp draperierna.
"Den här våningen känns minst sakt luguber". luguber betyder för mig konstig och mystisk.. Jag vet inte riktigt deffenisionen.. Jag tror han menar (Efter att jag googlat) att han tycker våningen känns konstig för att många har bott i den, den är väldigt gammal. Defenisionen på luguber kändes ganska precis som jag tyckte..

Ett citat ur Gentlemen



”Det hade blivit ganska sent på natten då Leo slutligen hamnade vid min sida av bordet. Han hade dragit i sig en hel del och såg samlad men sliten och dragen ut. Han undrade hur jag trivdes och vad jag sysslade med. Jag berättade att jag höll på och skrev på en modern variant av Röda rummet, att det gick hyfsat och att jag trivdes jävligt bra.”



Ovanför så är ett citat från boken, det är när Klas (huvudpersonen) har träffat Leo och Henry och han stormtrivs i den gigantiska våningen dom lever i. Bröderna och Klas kommer bra överens och dom är alla tre väldigt sjysta killar som tittar på boxning, umgås och träffar kvinnor. Deras stil är (gentlemen).

Jag tycker det är ett bra citat för att det säger så himla mycket om bokens handling. Jag har läst väldigt långt och det här citatet sammanfattar väldigt mycket från handlingen. Till exempel så fick Klas ett skrivjobb efter att ha varit arbetslös. Hans nya jobb var att skriva om boken Röda rummet.




BOKENS BÖRJAN

Bokens början, gud. Det var jätte jobbigt att börja läsa i en bok igen för att det var flera år sedan som jag läste en bok. Min andra tanke var, "Men det är ju inte så tokigt". Jag tycker att det var ganska, ganska roligt faktiskt. I början så fick jag reda på att huvdpersonen i boken har fått ett grovt inbrott, där gärningsmännen har tagit allting av värde. Men dom har av hövlighet lämnat kvar två skrivmaskiner och lappen bredvid där det stod att dom lämnade skrivmaskinerna för att han skulle kunna livnära sig.
Till en början så hade han varken någon idé vad han skulle skriva om men han fick ett annat jobb. Jobb som trädgårdsmästare på en golfbana. Han hade aldrig suttit på en traktor förut men genom sommarjobbet så lärde han sig växellådans hemligheter i flera traktorer och blev fast i yrket och tyckte det var jätte roligt. Efter ett tag så erättar han att han "gck på rutin". Vilket jag tolkar det som att han tyckte det blev lite ok..
Väldigt strax efter så träffar han bröderna Morgan som erbjuder honom ett rum i en lyxvåning på Hornsgatan. Med sällskapet har jag följt dom på skattjakt i underjorden när dom gräver gångar för att hitta "någon form av skatt".
Imorgon ska jag läsa på bussen och lite nu innan jag somnar, det ska bli spännande att se vart det här tar vägen.

Välkommen till min nya blogg!


Mitt första inlägg

Här under är omslaget på boken Gentlemen.

Det står "Här bjuds den skamliga ingrediensens som en gång gjorde den stora litteraturen läst : underhållning ..." - Expressen


"En mästare"


Jag tolkar det om  att innan den här boken släpptes så handlade litteraturen om tråkiga memoarer och torra miljöbeskrivningar och helt utan humor, Och det var det som Klas Östergren ville få fram, att litteratur inte nödvändigtvis måste vara tråkigt.

Jag har gjort lite efter forskning på boken och den handlar om tre killar som delar en lyxvåning i Stockholm.

Bakgrunden på omslaget är en boxningshandske och det är nog för att en stor del av boken kretsar runt "ringen".




Vad är en gentleman?

Förr i tiden så tror jag det hade med att gör en klok karl som var stiligt klädd, som charmar alla kvinnor och drar ut stolen, öppnar bildörren etcetera för kvinnor. Jag vet inte varför Klas Ö, gav sin bok titeln "Gentlemen". Kanske hade det med att han är en gentleman själv och gillar den stilen.

Idag så tycker jag att en gentlemans stereotyp är unnefär likadan, men i dagens samhälle så kallas han något annat. Jag vet inte vad, men ordet Gentleman är inget man använder längre. Jag skulle använda ord som Charmör, eller kanske kavaljer. Men kavaljer är fortfarande inget ord man använder.. Kanske är gentlemennens tid försvunnen och förbi?

En gentleman är hederlig artig och har respekt för kvinnan, men det kanske bara är för att "charma". En smart raggningsteknik kanske. Kanske den nya tekniken är annorlunda? Har kvinnan förändrats och går inte på det gamla sättet. Eller är det ingen karl som orkar hålla på att fjanta sig. Jag tycker att alla är lika värda, varför ska en man larva sig för att få en kvinna, om kvinnan skulle öppna dörren för en man så skulle hon omedelbart få bli kallad saker och det skulle inte se så bra ut.


RSS 2.0